Olivier Rostang skriver sin Masteruppsats om Digitala Gröna Tak på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Under ett FPX-talk tidigare under hösten berättade han om hur man hittar de optimala platserna för att anlägga ekosystemtjänster i form av gröna tak genom att använda GIS, med exempel från Uppsala. Vi tog tillfället i akt och frågade lite mer om forskning kring ekosystemtjänster runtom i världen.

Du har tittat lite närmare på andra projekt kring gröna tak och att använda ekosystemtjänster i urban planering. Berätta!
– Det finns bland annat ett stort EU-projekt som görs i samarbete med Paris, Århus och Velika Gorica i Kroatien, samt med tre kinesiska städer. Projektet som heter ReGreen tittar på hur man kan inkludera naturbaserade lösningar i städer för att bekämpa urbana problem. SLU deltar och jag fick möjlighet att presentera mitt projekt för forskarna i Paris, och som delvis kompletterar det de gör.

– Olika städer har olika typer av miljöproblem. Paris är kraftigt urbaniserat, och där finns en stor risk för värmeböljor som pågår länge. I Kina har man stora problem med luftföroreningar och i andra städer har man kanske översvämning som en tydligt identifierad risk. Genom att samarbeta kring best praxis i projektet hoppas man kunna hitta naturbaserade lösningar på problemen.

Vilka slutsatser kan man se från olika projekt i världen?
– Om vi tar projektet i Paris t.ex. så har de fokuserat mycket på att bättre förstå om och hur gröna tak skapar miljöer som ökar biologisk mångfald. De har helt enkelt valt ut runt 30 gröna tak i staden och gjort kvantitativa och kvalitativa studier om alla arter som lever där, till exempel insekter och växter. De hittade en massa olika arter och även växter som man brukar hitta runt Medelhavet, men som kanske trivs i Paris för att staden är varmare. Om vi bryter ner den konkreta informationen de har hittat hittills, så verkar 30 cm vara gränsen på substratets tjocklek där artmångfald når en platå. Byggnader som är över 12 meter höga verkar också mindre lämpliga för biologisk mångfald. Takytan spelar också roll: ju större yta desto mer sjunker den biologiska mångfalden. Det kanske beror för att det är svårare för arter att röra sig mellan tak när byggnaderna är för höga och att en för stor takyta är för exponerad för starka vindar.

-Ett viktigt resultat på senare år är insikten kring att balansera insatserna och inte skapa monokulturer och bygga samma sak överallt. För att skapa mångfald av arter måste man ha en mångfald av infrastruktyrtyper som gynnar olika arter.

Samma sak kan observeras på andra ställen. Om man odlar träd för att binda koldioxid är det avgörande att man väljer flera olika typer av träd. Tidigare ekoprojekt i till exempel Turkiet, Kina och Brasilien där man bara planterade träd av en art resulterade i att en hög andel av träden inte överlever, och ändå så fortsätter man att sälja dessa träd i koldioxidkompensation syfte och andra såna program. Det kan bero på att olika arter interagerar på olika sätt med insekter och andra arter, som i sin tur gynnar ytterligare andra arter av träd. Hade man istället planterat olika träd och spridit ut dem hade man sannolikt lyckats bättre.

Hur viktigt är det att även titta på insekter och andra djur när man planerar gröna områden i urbana miljöer?
– Jag tror att det är avgörande att man tar med den aspekten. I och för sig kommer djur ofta till gröna miljöer oavsett. I projektet Ett tak fem möjligheter har man fokuserat på det som man kan kontrollera, det vill säga växtligheten (i alla fall till att börja med). Men man har också tagit med vissa aspekter av att hjälpa djurlivet på vägen genom att planera in bihotell och gamla trädstammar som bli livsmiljöer för insekter, och de i sin tur lockar fåglar. Men som sagt, även här är mångfalden en viktig aspekt.

– Det man vill uppnå är så lite förvaltning som möjligt och det kan man göra genom att använda sig av permakulturprinciper. Ett exempel på det är om du t.ex. har en trädgård full med mördarsniglar kan du se det som att du har ett snigelproblem, eller så kan du se det som om du har ankbrist. För att reglera en viss art behöver man kanske introducera en helt annan art i en form av självreglering. För man vill ju uppnå så låg hantering och behöva göra så lite som möjligt.

Vad annat är nytt och intressant inom ditt område?
– Jag kan tycka att det är anmärkningsvärt att det har tagit så lång tid att förstå att urbana ekosystem är någonting man behöver investera i. Det är till exempel viktigt att förstå interaktionen mellan grönområde och hälsa, det vill säga att om ett område blir grönare så påverkas våran hälsa positivt.

 

”Grönområden verkar kunna jämna ut skillnader mellan ojämlikheter i hälsan i olika ekonomiska grupper. ”

 

I Sverige finns till exempel tydliga hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Grupper med lägre inkomst och utbildning löper till exempel risk att bli drabbade av hjärtinfarkt genomsnittligt 10 år tidigare än folk från högre inkomstgrupper, det är nästan dubbelt så stor chans. Grundfrågan är varför människor med olika livsvillkor har olika hälsa.
-Ett svar på det kan kanske vara tillgång till grönområden, något vi vet saknas i områden där det bor många ur en lägre socioekonomisk grupp, till exempel i miljonprogrammen. Vi vet att om de här människorna med sämst hälsa och låg socioekonomi är exponerade för grönområden förbättras deras hälsa, upp mot samma nivåer som de högsta socioekonomiska grupperna.

– Det kan till exempel handla om att om man har närhet till grönområden så har man ju lättare att ge sig ut och gå eller springa. Man vet inte exakt hur, men vi vet att man blir påverkad av det.

I en studie som har gjorts på Handelshögskolan tittar man på betalningsvilja för gröna områden. Det handlar om de boendes intresse för och uppskattning av gröna ytor i sin närhet och hur mycket man är beredd att faktiskt betala för det.

Ett annat projekt som tittar på koppling mellan välbefinnande och vår omgivande miljö är det FPX-finansierade BIG-projektet som drivs på Högskolan i Gävle. Där kartlägger man hur folk rör sig i staden genom olika typer av miljöer, och utforskar hur det påverkar deras stressnivå, hälsa och välbefinnande.
– Det är ett gigantiskt projekt just för att det finns så väldigt mycket som påverkar, allt från årstider och väder, till olika människotyper och dagsform och så vidare.

Olivier pekar på Uppsala kommuns fördjupade översiktsplan som ett bra exempel där man har tagit ett djupt grepp och lagt mer mycket energi på planeringen av hur man ska förbättra och utveckla staden ur ett ekosystemperspektiv, kopplat till öppna, insamlade data.

– Det har under de senaste åren byggts en helt otrolig infrastruktur av digital data i världen som till stor del används för att göra reklam och sälja saker. Det skulle vara fantastiskt om vi kunde bli bättre på att använda den här datan också i stadsplaneringen till exempel.

Vi vet ju att städer växer snabbare än någonsin, så det finns oerhört mycket att bidra till som ännu inte planerats eller byggts. I en studie för ett par år sedan där Stockholm Resilience Center deltog kom man till slutsatsen att runt 60% av all stadsbygd som kommer att finnas i framtiden inte har byggts ännu.

– Vi besitter en stor kunskap och erfarenheten i Sverige kring urban planering, digtalisering och användning av insamlad data. Jag tror att om vi satsade på det ännu mer skulle vi kunna exportera den kunskapen och visa andra hur man kan planera och bygga hållbara och hälsofrämjande städer.



Pin It on Pinterest