Södra Hemlingbyprojektet
Om några år kommer förskolebarn, elever, äldre på omsorgsboendet och andra att kunna umgås och äta lunch tillsammans i Gävle. I nya stadsdelen Södra Hemlingby bygger Gävle kommun ett multifunktionshus för ökad gemenskap, lägre resursförbrukning och minskade kostnader.
Gävle växer och det byggs friskt på många håll i kommunen. I Södra Hemlingby strax utanför centrala Gävle växer en helt ny stadsdel fram med lägenheter, radhus, parhus och villor. Här ska också byggas ny förskola, en grundskola upp till sjätte klass och ett nytt vård- och omsorgsboende. Från början var de planerade att byggas på intilliggande tomter. Men 2016 föddes idén om att samutnyttja vissa lokaler mellan verksamheter som har flera liknande behov. Istället för att uppföra och driva tre personalrum, tre kök och tre matsalar beslöt kommunen sig istället för att bygga ett gemensamt hus där alla verksamheter kunde samsas, inklusive en fullstor idrottshall.
Ett projekt av den här kalibern är dock inget man syr ihop på en förmiddag. Förutom utmaningarna i att fatta beslut och bygga med flera olika entreprenörer och huvudmän för verksamheterna, så uppstår också krockar i driften av verksamheter. Olika förutsättningar, kulturer, uppfattningar och attityder präglar människor och kan komma att påverka beteenden. Därför beslutade kommunen att tillsätta projekt som bland annat undersöker hur man ska kunna samverka och samarbeta över gränserna. Därefter kom Future Position X in som en av aktörerna och tog plats i projektet. I sin roll som innovationshub fungerar FPX som facilitator och koordinator i delprojektet kring testbädden för multifunktionshuset.
Testbädd för framtida kunskap
Henrik Mazzanti är processledare på FPX. Han förklarar att FPX bland annat kommer att arbeta med fördjupad omvärldsbevakning och analys i syfte att dra lärdomar om metoder och arbetssätt för de olika aktörerna, liksom att säkerställa att man tar fram relevanta testbäddar.
– Det finns en stor potential i att öppna upp multifunktionshuset som en testbädd eftersom konceptet har sin grund i flera av samhällets utmaningar.
Själva utformningen av testbäddarna ligger också hos FPX.
– Fysiska testbäddar kan vara allt ifrån hur man bygger fastigheten för att möta framtidens samhällsutmaningar till vilka möbler som är lämpliga på en plats där både barn, ungdomar och äldre kommer att använda dem i olika sammanhang. Det kan också handla om virtuella testbäddar där vi kan studera olika scenarion, som till exempel undersöka hur testbädden kan bidra till ökad jämställdhet.
Henrik Mazzanti arbetar nära Mona Wikland, kommunens projektledare med uppdraget att koordinera hur lokalerna kan användas på bästa möjliga sätt för att gynna alla intressenter.
– När vi började titta på hur man skulle kunna nyttja lokalerna så var det främst samverkansvinsterna som stod i centrum, berättar Mona Wikland. Många äldre känner sig ensamma idag till exempel. Därför kändes det viktigt att personer i olika åldrar skall kunna mötas naturligt i de gemensamma ytorna. Du är ju människa hela livet, oavsett om du går på förskolan eller om du är hundra år.
Skiss över det nya området Södra Hemlingby, Gävle Kommun
Multifunktionshuset i Södra Hemlingby
Entreprenören Gavlegårdarna bygger vård- och omsorgsboendet, och Gavlefastigheter har fått uppdraget att bygga förskolan och skolan. Skolan och vård- och omsorgsboendet kommer att flytta in i lokalerna i juni 2023 och förskolan startar sin verksamhet vid årsskiftet år 2022-2023.
Tillsammans med Future Position X och Högskolan i Gävle har kommunen sökt och fått pengar från Vinnova för att skapa en testbädd för hur offentliga lokaler kan samutnyttjas och hur olika verksamheter kan samverka för att skapa en hållbar, tillgänglig och attraktiv samlingsplats. Testbäddsprojektet kommer att pågå till våren 2021.
Henrik Mazzanti, processledare på FPX
Mona Wikland, projektledare på Gävle kommun
Mötet mellan generationer står i centrum
Så blir fastigheten
Skolan kommer att täcka in förskoleklass upp till och med sexan med cirka 500 elever, och förskolan kommer att ha plats för cirka 120 barn. Till det kommer 80 lägenheter i ett vård- och omsorgsboende. Mona Wiklands arbetsgrupp består av personer ifrån alla tre verksamheterna. Med sin samlade kompetens ska de ta fram en plan för hur de olika verksamheterna ska kunna samarbeta. Om två år ska de leverera en framtagen plan för ett arbetssätt.
Mötet i centrum
Den sociala hållbarheten kommer framför allt att manifesteras i mötena mellan generationer.
– Alla mår bra av att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd, säger Mona Wikland. Vi kommer att kunna hitta massvis med skärningspunkter där man ha nytta av varandra och som vi kan skapa goda förutsättningar för. När det är det är skolavslutning så kan hela huset vara med. Kanske kan boende på omsorgsboendet bidra som rastvakter eller kunskapsbanker i skola eller förskola, och eleverna kan i sin tur hjälpa till med tekniska saker bland de äldre, till exempel.
Lokalerna ska vara tillgängliga på fler tider än den ordinarie verksamhetens öppettider.
– När skolan har stängt för dagen eller för skollov ska man ändå kunna vara i lokalerna med andra verksamheter. På så sätt kan vi maximera användningen av fastigheten och spara på både ekonomi och miljö.
– Idrottshallen kommer att användas av föreningar. Vi tänker oss till exempel att boende i närområdet ska kunna köpa lunchlådor från köket, utnyttja biblioteket eller ta en fika i matsalen.
Även utemiljön kommer att byggas för att så många som möjligt ska kunna nyttja den.
– Man ska kunna sitta på en parkbänk på skolgården, eller på sin balkong i omsorgsboendet och se ut över lekparken. Vi vill skapa värde där i mötena och i glädjen.
Medborgardialogen startskott för projektet
En viktig del i projektet har varit att skapa dialog mellan alla som kommer att påverkas av verksamheterna. FPX arrangerade bland annat en dag för att utveckla invånardrivna samverkanslösningar i Södra Hemlingby och bjöd in de aktörer som fanns i stadsdelen; allt från lokala näringsidkare, intresseföreningar och kommunen till medborgare och skolungdomar. Invånardialog är en iterativ process som driver fram engagemang för en stadsdel. Samtidigt blir det också ett sätt för kommunen att träna på invånardriven innovation, något som kommer att vara centralt i utvecklingen av en modern kommun.
Mona Wikland har också varit ute och träffat målgrupper och genomfört enkäter för att få reda på vad man tycker. Responsen de fått så här långt har varit mycket positiv, både från blivande elever, boende i omgivningarna och näringslivet, berättar Mona.
– Många tycker att det är jättespännande att vi gör något helt nytt här!
Har COVID-19 påverkat projektet?
– Hygien, städning och smittskydd var givetvis oerhört viktiga punkter redan från början, bland annat ser vi att det är avgörande att man kan avskärma de olika verksamheterna vid behov. Men visst har coronasmittan ytterligare satt fingret på att det är viktigt att ta med hur man hanterar smittspridning i beräkningen.
Unikt projekt
Forskarna Jan Grannäs och Annelie Frelin på Högskolan i Gävle följer processen med att flytta in verksamheterna under samma tak för att dra lärdomar av erfarenheterna.
–Vi tittar till exempel på om det finns möjligheter till samordning mellan de olika kompetenserna i verksamheterna, men också hur utrymmen nyttjas i byggnaden.
Jan Grannas och Annelie Frelin menar att det här är lite av ett unikt projekt, åtminstone i Sverige.
– Det har gjorts kombinationer av förskolor och äldreboenden, men så vitt vi vet har inte skola, förskola och vård- och omsorgsboenden haft verksamheter i samma hus i Sverige tidigare. Tanken om ”skolan mitt i byn” med olika kombinationer av verksamheter har funnits länge och i flera olika länder, till exempel med tandläkar- eller läkarmottagning, vilket vi har sett i andra nordiska länder.
De anser att det finns många intressanta möjligheter till samverkan, men även utmaningar som uppstår när man tänker helt nytt.
– Ett så stort projekt med flera verksamheter är komplext, och det har gått åt en hel del tankemöda redan i det här skedet. Samtidigt är det svårt att tänka på allt och göra alla nöjda. I forskning har man pekat på vikten av att olika professioner kommunicerar under processen, och att ha en harmoni mellan målen med verksamheten, organisationen och miljön. Förhoppningen är att det blir ett projekt som väcker intresse både nationellt och internationellt.
