Vi gör en tillbakablick och tittar på vad FPX gjorde för tio år sedan, och hur det har gått för projekten som stöttades. Först ut är företaget Terra Firma som 2008 fick hjälp av FPX att modellera en översvämningsskyddsplan, och senare även att ta fram en metod för att mäta glesbygd.

Sigurd Melin är lantmätare i grunden och har arbetat med kartografi i hela sitt liv. Han är också uppfinnare och har fått stöd från FPX i att utveckla två olika typer av GIS-relaterade tjänster. Tjänsten Översvämningsskyddsplan handlar om vad man kan göra för att skydda fastigheter innan och under en översvämning. Med hjälp från FPX fick Sigurd Melin möjlighet att göra ett pilotprojekt på Eskilstuna reningsverk.

I ett tidigt skede tog FPX kontakt med Länsförsäkringar och Eskilstuna kommun som var villiga att delta i pilotprojektet.
– Det fanns redan GIS-teknik för att mäta landskapets höjd med ganska god noggrannhet med flygburen laserteknik, berättar Sigurd Melin. Vi gjorde också en hydrologisk GIS-undersökning som visar hur högt vattnet kan stiga vid exempelvis ett hundraårsregn. Matchar man dessa så ser man inte bara vilka områden som svämmas över, utan även hur mycket de kommer att översvämmas med.
–  Jag insåg därmed att man inte bara kunde kartlägga var det finns risk för översvämningar, utan också vad man skulle kunna göra åt problemet, säger Sigurd Melin.
– Tidigare hade man mest använt GIS-tekniken för att studera var någonstans det fanns risk för översvämningar, och sedan undvek man att bygga där. Men oftast finns ju redan bebyggelse, men sällan någon plan.

För de delar av Eskilstuna reningsverk som riskerade att hamna under vatten gjorde man en Översvämningsskyddsplan med detaljerade åtgärder kring vad man kunde göra i förväg och hur de kunde skyddas med mobila skyddsvall när översvämningen väl var ett faktum.
– FPX hjälpte till med att öppna dörrar mot Eskilstunas kommun och Länsförsäkringar, berättar Sigurd. Som enskild företagare hade det varit svårt att få till en pilotstudie med en idé som inte var testad, så det var värdefullt. Vi kunde verifiera att idén fungerade och faktiskt var effektiv.

FPX arrangerade också så att Sigurd kunde presentera metodiken för flera andra företag och organisationer. Det ledde bland annat till flera uppdrag att ta fram ytterligare planer. Arbetet med Översvämningsskyddsplanerna var också det som sådde fröet till Sigurds nästa stora uppfinning, de mobila skyddsvallarna. De kommer i två olika sorter, tubvallen och boxvallen, och fungerar som stora bokstöd där vattenmassorna låser fast vallen genom sin egen tyngd. En video som man tog fram spreds viralt och har idag setts av över 130 miljoner gånger.
– Det gav en väldig fart till företaget och intresset blev enormt.

Sigurd startade bolaget Noaq för de mobila skyddsvallarna som nu har 35 återförsäljare i lika många länder och säljer skyddsvallar för ca 25 miljoner kr per år. Exporten står för över 99 % då det framför allt är i andra länder de stora översvämningsproblemen finns.
– Översvämningar har dock blivit ett större hot i Sverige ju mer regn vi får. Även de stigande havsnivåerna påverkar.

Ny uppfinning för glesbygdsberäkning
I och med framgången med de mobila skyddsvallarna har Översvämningsskyddsplanerna fått ligga lite på is. Men det tar inte slut där, Sigurd hade nämligen ännu en god idé i rockärmen. När glesbygdsstöden från EU skulle fördelas ut i landet i början på 90-talet var en stor utmaning hur man skulle dela in stödområdena. Hur mäter man var glesbygd börjar och slutar? Ett vanligt sätt är att dividera befolkningen i ett område med ytan och får därmed invånare per kvadratkilometer.
– Som alla förstår är det en trubbig metod som lätt slår ganska snett, berättar Sigurd. De som bor i en tätort i en glesbefolkad kommun fått stöd, men inte de som bor i glesbygd där det finns en större stad i området till exempel. Jag tänkte: Kan man inte hitta bättre sätt att möta glesheten i glesbygden?

Flera år senare fick Sigurd med FPX hjälp kontakt med studenten Peter Jäderqvist  på HIG som behövde ett intressant ämne för sitt examensarbete.
– Han kunde GIS, jag hade idén. Vi utvecklade en metod som vi döpte till Rurix, Rurality Index. Kort beskrivet går det ut på att använda vägnätet och räkna hur många invånare man når längs en viss sträcka, och därigenom ge varje punkt i en karta ett befolkningsvärde.
– Med den här metoden blir beräkningarna mer anpassade efter verkligheten. Rurix borde kunna bli både en svensk och en internationell standard menar jag. Metoden är helt fri från subjektivt tyckande i och med att varje värde är framräknat. Därmed kan man också jämföra länder emellan.

Vid landsbygdsriksdagen i Sandviken 2014 presenterade FPX Rurix-metoden. FPX tog då fram en broschyr och en applikation som visades upp på ett stort pekskärmsbord i form av en karta över Gävleborgs län. Genom att peka på kartan kunde man se Rurix-värdet i varje punkt. Rurix fick ett positivt mottagande bland annat från myndigheten Tillväxtanalys som tagit över ansvaret för glesbygdsfrågor från Glesbygdsverket.

Det finns en del utvecklingsarbete kvar att göra på metoden, men det är inget som oroar Sigurd.
– Det är redan nu så pass intressant och finns så väl presenterat, och det finns stor utvecklingspotential. Det handlar bara om tid och lite resurser!

Så fungerar Rurix

Det finns många olika glesbygdsdefinitioner, till exempel vägavstånd till närmaste sjukhus eller tätort, eller om det finns en stor affär i närheten. Olika myndigheter mäter på olika kriterier och metoderna skiljer sig också stort från land till land. Idén med Rurix vara att ta fram ett mått som är rensat från alla subjektiva bedömningar, där man istället helt avskalat tittar på hur många människor som bor längs det befintliga vägnätet.
Från en punkt i geografin mäter man hur många man når via vägnätet på ett vägavstånd på t.ex. 10 km. Eftersom alla boende i Sverige finns registrerade och vägarna finns digitaliserade kan det göras automatiskt. Om vi till exempel når 78 människor totalt så divideras det med sträckan, och värdet i punkten blir 7,8 invånare per kilometer. En punkt en km längre norrut får därmed ett annat värde. Ju tätare befolkat, desto tätare vägnät och desto fler grannar hittar man.

 

Pin It on Pinterest