Mariell Juhlin driver Policy Impact, ett av projektpartsföretagen i Accelerera-projektet. Hon är nationalekonom med ett stort intresse för att göra politik och lagstiftning mer verksam, eller som hon själv säger: ”Hur man skapar mer nytta för pengarna”.

Mariell Juhlin har under flera år arbetat med både regeringar runt om i världen liksom med EU-kommissionen, där hon bland annat gjort konsekvensanalyser av nya direktiv och utvärderat program, inklusive ramprogrammen för forskning och innovation. Hennes uppdrag handlar om att arbeta evidensbaserat med modeller och förutsäga eventuella konsekvenser till att utvärdera vad effekterna blev efteråt. Ett annat viktigt område är att hjälpa företag och myndigheter att dra nytta av digitaliseringen för ökade hållbarhetseffekter och titta på hur man kan innovera för att hitta helt nya sätt att arbeta bättre och nå sina målsättningar.

Vad innebär evidensbaserad policy?
– Det innebär att man fattar beslut om innehåll och utformning utifrån befintlig kunskap om vad dess konsekvenser sannolikt kommer att bli. Alternativet till evidensbaserad policy är magkänsla eller tradition. Och visst, i vissa sammanhang kan magkänslan vara bra. Men problemet är att om man inte vågar lära av det som fungerat för andra – eller inte fungerat – så riskerar man att kasta goda pengar efter dåliga. Det kan även ge indirekta konsekvenser som är långt mer omfattande och negativa än de positiva man försökte uppnå. Det är också viktigt att förstå hur bra evidensen för något är innan man fattar viktiga beslut. Är den svag eller om utfallet är osäkert finns det skäl att bygga in någon form av hängslen och livrem. Många olika objektiva datakällor som pekar i samma riktning är generellt sett mer tillförlitligt än självskattning från enbart en källa.

Kan man applicera evidensbaserad policy på alla sammanhang?
– Det beror på hur bra evidensen är. Jag ser det som en trappa. Vet vi väldigt lite på grund av att det saknas studier så kan vi inte börja med att göra en randomiserad kontrollstudie. Då får vi istället börja med kvalitativa metoder som intervjuer med användare, experter eller göra fallstudier för att förstå vad som kan vara viktigt. Därefter kan man bygga på med mer rigorösa studier som t.ex. före/efter-studier eller multivariata analyser där vi testar hur olika variabler påverkar utfallet över tid. I nästa steg kan vi försöka förstå sambandet mellan orsak och verkan i randomiserade kontrollstudier eller tvillingstudier. Min poäng är att det finns metoder som ger mer tillförlitliga beslutsunderlag än att ”hoppas och tro”.

Hur kan man arbeta evidensbaserat i kommunprojekten?
– Projekten har högt satta målsättningar att bli klimatneutrala och att använda innovation för att göra saker bättre, snabbare, och för mindre pengar. Att förstå, och dra lärdomar av, vad som funkat på andra ställen är lika viktigt som att rigga det egna innovationssystemet på ett sätt som kan utvärderas och följas upp. Alternativet vore att köra på och hoppas på det bästa. Kan man inte mäta målen så vet man ju heller inte om man tar sig framåt.
I det sammanhanget är det viktigt att skilja på uppföljning och utvärdering. Uppföljning är det vi gör för att se om vi följer den utstakade riktningen, t.ex. att vi ska få till tre nya partnerskap med privata aktörer för att leverera kommunens tjänster inom en viss tid. Med jämna mellanrum måste man även göra en utvärdering för att se att aktiviteterna faktiskt levererat de effekter vi räknat med, eller kanske andra effekter som vi inte räknat med. Beroende på resultat så kan inriktningen eller arbetssätten behöva justeras.

Och det är den mätbara effekten som är nyckeln?
– Ja. Och den stora utmaningen idag är att de flesta organisationer inte jobbar datadrivet vilket i förlängningen innebär att man inte heller arbetar evidensbaserat.
Arbetar du datadrivet så har du större förutsättningar att förstå om det du lägger in får resultat eller inte. De flesta organisationer har enormt mycket information som man aldrig tittar på eller reflekterar över. Det är en förlorad möjlighet och det har man inte riktigt tid eller råd med om man ska göra den transformation som krävs för att klara av våra största samhällutmaningar.

Digitaliseringen ger större möjligheter till evidensbaserad handling
Mariell menar att genom att digitalisera och automatisera kan vi bättre förstå vad som driver värde, och kan därmed lägga mer tid på att skapa nya och bättre värden. Om vi har digitala data på faktorer som påverkar verksamheten kan vi automatisera analysen och reagera i realtid eller kanske till och med förutsäga vad som kommer, så att vi agerar preventivt.
Hon ger ett exempel: Väderdata visar att det blivit halt. Data över antalet fallskador som kommit in till sjukhuset under förmiddagen visar effekterna av sanda gatorna vid fyra på morgonen jämfört med att vänta till klockan tio. Kommunen kan därmed få en direkt analys av en aktivitet, och möjlighet att reagera på den omedelbart.
– Jag tror det är viktigt att man hela tiden rör sig mellan det holistiska perspektivet och det praktiska. Man dyker ner och testar, utvecklar, slänger bort det som inte funkar, gör mer av det som funkar bra och så zoomar man ut ibland och ser att man fortfarande är på rätt väg.

Hon menar att det är viktigt att stämma av med slutanvändarna hela tiden, särskilt i en kommun där man annars bara får återkoppling från medborgarna vart fjärde år.
– Det är det som är den stora skillnaden mellan kommuner och digitaliserade affärsmodeller där kunden är i centrum och man hela tiden håller koll på kundens nöjdhet.

Vad krävs för att kommunerna ska ta till sig digitaliseringen fullt ut?
– När man tror att man ska göra allting själv och anställa egna resurser får att få något gjort, då är man helt fel ute. Och det räcker inte med att anställa en digitaliseringschef som ska göra jobbet för hela kommunen. Istället behöver man jobba med insiktshöjande insatser, processer, incitament och strukturer som gör det tydligt att precis varenda chef och medarbetare har en del i både digitaliserings- och innovationsarbetet.
– Det blir ett helt annat sätt att tänka som utmanar chefsleden i en traditionell hierarki.
Och det är här det ofta går fel. Har du ett traditionellt incitamentsystem som räknar pinnar så är det vad organisationen kommer att leverera, oavsett vilka fina missions som satts upp i strategidokument.

Vad krävs av ledarskapet?
– Man måste vara modig naturligtvis, det är ju det som utmärker organisationer som kan dra nytta av nya sätt att arbeta och de som i längden har förmågan till förnyelse.

Övergripande holistisk syn på kommunerna
Accelereraprojektet är något av ett pilotprojekt som kombinerar ett holistiskt perspektiv på missions och transformativ innovation som vi behöver för att klara våra hållbarhetsmål enligt Mariell.
– Den djupa sakkunskapen finns på flera ställen, men den är ofta alltför fragmenterad. Vi har sett att det krävs ett uppdukat smörgåsbord, en bred palett med delar som kombineras till en större helhet för att ge det bästa möjliga stödet, och som gör att en kommun kan känna sig trygg.
– Genom att titta på helhetsbilden kan vi hitta sätt att snabbare diagnostisera problem och hitta lösningar som passar med Accelerera-teamets sammanlagda breda och djupa kunskap. Då blir det också mer kostnadseffektivt. Genom projektet behöver kommunen alltså inte börja från början utan kan dra lärdom av god praxis från andra vilket kan snabba på lärprocessen kring vad som krävs i just den kommunen för att nå högt satta mål kopplat till Agenda 2030.

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas i samarbeten är att lära känna varandra så att vi förstår varandras perspektiv, drivkrafter och egenheter. Därför ställer vi ett gäng mer eller mindre personliga frågor till alla projektparter:

 

Namn: Mariell Juhlin

Arbetar med: Konsult och rådgivare.

Vad gör du helst på fritiden? Umgås med familj och vänner, tittar på film och serier.

Favoritgodis: Sura nappar.

Blir arg när: Barn far illa.

Blir upprymd av: Fester.  

Din hemliga last: Majskakor.

Dold talang: Sjunga.

Om du var en superhjälte, vad skulle du heta? Iron woman.

Vilka språk talar du förutom svenska? Franska, Spanska, Katalanska och Engelska.

Vad är ditt drömresmål? Japan. Dit åker jag så ofta jag kan.

Vad sjunger du helst i duschen? Gärna soul och ballader.

 

Pin It on Pinterest