Marie Andervin på DigJourney: Innovationsledning är att styra resurser rätt och göra rätt saker vid rätt tillfälle.

 DigJourney hjälper verksamheter att förstå hur digitaliseringen påverkar deras verksamhet och hur man fortsättningsvis ska kunna vara konkurrenskraftiga. Marie Andervin är transformationsledare, utbildare och grundare av DigJourney.

– Primärt hjälper vi ledare att proaktivt se vilken nytta de kan dra av digitalisering, skaffa sig ledarkunskap och styra, istället för att sitta i baksätet och bara följa med i utvecklingen, säger Marie.

DigJourney är del av Accelereras konsortium som ska utveckla och erbjuda innovationsledningsstöd till kommuner som driver hållbarhetsprojekt. Under vårt samtal är Marie ute och går i naturen, en uppenbar fördel med den digitala utvecklingen som så snabbt blivit en del av vår vardag.

– Jag tyckte det passade, det här initiativet handlar ju faktiskt om klimatet och de globala utmaningarna, säger Marie och sveper ut med handen över ett disigt landskap. Vårt arbete handlar i slutändan om att även de generationer som kommer efter oss ska kunna stå på den här klippan och njuta av utsikten.

Ert arbetsområde är digital transformation, hur beskriver du det?
– Digital betyder ju ettor och nollor, och transformationen är en förändringsresa där vi förändrar något i grunden.

–Med digital transformation menar vi därmed alla de anpassningar en verksamhet gör för att vara konkurrenskraftig i en digitaliserad värld. Har man låg kunskap och förståelse för de samhällsförändringar som sker så kommer ens anpassningar att bli mer snäva. Digitaliseringen stöper just nu om spelplanen i hela samhället. Vi kan se hur bransch efter bransch befinner sig i en omställning till någonting annat.

Hur vet man att man behöver transformera en organisation?
– Det kan synas i rent praktiska saker som att intäkterna försvinner, man inte får några nya kunder, det är svårt att hitta medarbetare, saker börja kosta oerhört mycket. Många delar av offentlig sektor har uppgiften att de ska göra mer för mindre resurser. Till slut fungerar det inte längre, och då måste man tänka om och hitta helt nya lösningar för att kunna leverera den välfärd vi alla förväntar oss.

Hur sker den förflyttningen bäst? 

– Vi tror på att man gör förflyttningen tillsammans, annars skapas ett utanförskap i organisationen. För det här ju en likväl en kunskapsresa i att förstå hur digitaliseringen driver vår samhällsutveckling i det stora. Genom att öka förståelsen för det som sker i vår värld kan var och en bli en positiv kraft i samhällsförändringen.

– Vissa verksamheter har mer bråttom än andra och då kanske det inte kan bli en organisk förflyttning där man låter människor få växa med uppgiften. Vi designar förflyttningen utifrån varje verksamhet och låter den bli en upptäcktsresa på vägen.

Vad bidrar till en framgångsrik transformation?

– Från ett verksamhetsperspektiv brukar vi titta på fem olika delar. Det handlar om att 1) framtidssäkra verksamheten och vara i samklang med nuet, 2) ta ledarskap i omställningen och säkerställa en förändringskultur som gynnar medarbetarna, 3) fokusera på att öka utvecklingskulturen som gynnar verksamheten, 4) designa storskalig kompetensväxling och 5) utmana befintliga styrmodeller för att fungera i en snabbföränderlig värld.

Vilka anledningar ser du till att vissa förändringsprojektet inte fungerar eller lyckas?

– När man arbetar med innovation i kommunerna konkurrerar man mot en rad andra viktiga aktiviteter och fokus. Men många av dem är också verktyg i sig för att nå till exempel klimatneutrala och hållbara städer.

– Därför tror jag inte att det kommer att räcka med att bara leverera ett innovationsledningsstöd, utan vi behöver sätta det i hela kontexten och lära ut hur det kan bäst nyttjas som ett verktyg i kommunens utveckling och samverka med andra dicipliner.

Det är svårt att visa framgång i transformering på traditionellt sätt med kronor och ören. Hur kan vi visa det istället?

– Transformationen är en verksamhetsutvecklingsresa som kommer förändra allt i grunden och det är som sagt svårt att räkna på. Men däremot kan man ju faktiskt räkna på effekter under vägen gång, till exempel att man sparar resurser, slutar göra saker som inte tillför värde eller genom att man ökar livskvaliteten hos invånarna genom att till exempel införa digitala tjänster i en kommun.

Hur kommer ni att applicera era kunskaper i Accelerera-projektet?
– Dels hoppas vi kunna bidra med perspektiv kring hållbar digital transformation, train the trainer-konceptet, och dels har vi specifika kunskaper kring digitalisering och digitala verktyg.

Berätta om train-the-trainer-konceptet

– I alla verksamheter som arbetar med utforskande utveckling är det viktigt att ha ett train-the-trainer perspektiv – träna medan vi gör och utforskar. Det bygger på konceptet pollinatörer, dvs att man tränar förändringsagenter med rätt kunskap, attityd och inställning och skickar ut dem i organisationer, i syfte att det ska smitta av sig.

– Vi stödjer och driver förändring genom att ge dessa förändringsagenter som vi kallar changemakers unika superkrafter och tillgång till ett ekosystem för transformation, så att de kan utveckla verksamhetens konkurrenskraft och relevans.

Vilka fallgropar ser ni för transformation i en kommun?

– Det största hindret är ofta det egna förhållningssättet. Vi möter dagligen ledare som inte ser att de kan lösa uppgifter på andra mer hållbara sätt. Det är direkt kopplat till kunskap och förståelse. Jag anser att Sverige behöver satsa på ett gediget kompetensutvecklingsprogram för att kunna bli bäst i världen att nyttja digitaliseringens möjligheter. Vi möter också verksamheter som gör olika initiativ kopplat till innovation och utveckling och ser ofta att i de fall där man inte har någon styrning eller koordinering kring prioriteten så får man ofta inte heller önskat utfall. Det måste kopplas ihop med hela systemets digitala mognad och det är oerhört viktigt att man styr det koordinerat. Det är ju det innovationsledning i sig handlar ju om; att styra resurserna och göra rätt saker vid rätt tillfälle för att få den samlade kraften framåt.

Hur ser du på kommunernas möjlighet att göra den här förflyttningsresan?

–En kommun är så otroligt stor och komplex, det finns ofta delar som ligger väldigt långt framme och vissa delar som knappt påbörjat sin digitaliseringsresa. En kommun behöver förflytta det mesta, det räcker ju inte med att det är en förvaltning är digitalt mogen och hållbar.

– Att få med sig alla delar är ju en enorm resa i sig, inte minst infrastrukturellt och kunskapsmässigt, hur kan man nyttja alla digitaliseringsmöjligheter för att kunna göra det här ännu bättre? Flera svenska kommuner har nyligen skrivit under på att genomföra den här förflyttningen, många är på gång och arbetar med ett tydligt fokus. Jag hoppas att det vi gör nu ska hjälpa dem att ta nästa steg och med hjälp av innovationskraften lyckas hållbarhetssäkra sina städer och därmed nå hållbarhetsmålen i FN:s initiativ Agenda 2030.

En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas i samarbeten är att lära känna varandra så att vi förstår varandras perspektiv, drivkrafter och egenheter. Därför ställer vi ett gäng mer eller mindre personliga frågor till alla projektparter: