Göran Marklund är direktör och ställföreträdande generaldirektör för externa frågor på Vinnova. Vi bad honom ge sina synpunkter på Forsknings- och innovationspropositionen som kom under vintern.

Vad säger Vinnova om forskningspropositionen överlag?
– Generellt är det väldigt bra satsningar som ger ökade förutsättningar. Vinnova får ungefär 600 miljoner i stärkt budget. Det ger bland annat utrymme för ökade satsningar på Strategiska Innovationsprogram.

I Forskningspropositionen ges signaler om styrning med incitament för hur man ska samverka med det omgivande samhället.
– Jag tror att en del av det kan vara viktigare än vad man tror. Vissa menar att det är ren semantik, men det kan spela stor roll för hur till exempel universitet och högskolor kommer att arbeta i framtiden.
– En dimension handlar om hur man belönar lärosätena genom finansieringar. Det är en stor del av statens FoU-satsningar som till våra lärosäten. Så därför är det viktigt hur värderar man koppling till det omgivande samhället. Vi tycker att det borde vara ännu skarpare, som i Danmark där man har utvecklingskontrakt med varje lärosäte om vad som ska prioriteras.

Livslångt lärande
Det står också om en förändring kring att lärosätena ska bidra till det livslånga lärandet.
– Det vill säga göra det enklare för människor som redan är i arbetslivet att flexibelt kunna uppgradera sina kunskaper för att till exempel kunna arbeta kvar på sina jobb. Det är betydelsefullt med tanke på att arbetslivet förändras oerhört fort just nu och kommer att fortsätta att göra det i framtiden. Det väckte viss remisskritik från lärosäten, men nu står det i propositionen. Jag skulle dock även där ha önskat att det vore kraftfullare.
Det är oerhört betydelsefullt för kompetensförsörjningen framåt att man har bra institutioner för kompetensförsörjning och livslångt lärande, som är flexibla och i takt med tiden.

MIT tex har en massa av sina föreläsningar helt öppna på nätet. Är det ett önskvärt scenario?
– Digitaliseringen av utbildningssystemet är inte så långt kommen i Sverige än. Det faktum att man skulle kunna få den bästa läraren i hela världen i ett ämne genom helt öppna föreläsningar gör ju att det kan bli hård konkurrens för lärosätena. Dessutom kommer nog pandemin att ytterligare förändra spelplanen en hel del.

Missions
Vinnova har länge argumenterat starkt för att man ska kunna jobba mer kraftfullt i det svenska systemet för att lösa viktiga samhällsutmaningar som klimat- och hälsoutmaningar.
– Vi menar att man borde ha en misssionsdriven innovationspolitik med politikövergripande prioriteringar tvärs över politikområden och sektorsgränser, eftersom det krävs för att få till stånd systemförändringar på riktigt. Det kan inte en enskild myndighet göra och för att åstadkomma det är en forsknings- och innovationsproposition inte tillräcklig.

Den digitala transformationen finansieras delvis
I propositionen står det en del om digital transformation, men det är inte jättetydligt, menar Göran.
Vinnova fick i början på året, tillsammans med ett antal andra myndigheter, ett regeringsuppdrag att ta fram ett förslag för att leda den digitala strukturomvandlingen,  som ska levereras i maj.
– Den digitala strukturomvandlingen omfattar alla samhällssektorer. Många myndigheter och aktörer dras därför in i det uppdraget för att åstadkomma en kraftsamling i Sverige. Vi pratar redan nu om ett 10-tal myndigheter i något som på riktigt skulle kunna bli en systemisk ambition. Är man uppmärksam kan man i forsknings- och innovationspropositionen se att det finns finansiering som kan användas till en sådan kraftsamling på lika olika ställen. Med tanke på de stora möjligheterna och de stora utmaningarna samt eftersom satsningarna i andra länder är mycket stora krävs stora satsningar från staten och näringslivet i samverkan om Sverige ska kunna hänga med i den digitala strukturomvandlingen. De medel som aviseras i forsknings- och innovationspropositionen är mycket bra och kanske det allra största volymmässigt för vår del, trots att det är svårt att läsa ut i propositionens 200 sidor. De medel som aviseras för detta kommer dock inte att räcka om vi menar allvar med att vara ett ledande land i den digitala strukturomvandlingen.

Den digitala strukturomvandlingen hänger nära ihop med regeringens fyra strategiska samverkansprogram: Näringslivets klimatomställning, Hälsa och life science, Kompetensförsörjning och livslångt lärande respektive Näringslivets digitala strukturomvandling. I budgeten finns 37 miljoner första året till samverkansprogrammen.
– Det i sig ger ju inte en signal om en extrem kraftsamling, men meningen är att redan befintliga medel hos olika myndigheter ska prioriteras baserat på prioriteringsprocesser inom samverkansprogrammen.

Göran menar att de samhällsutmaningar som finns idag är stora, akuta och viktiga att vara bra på att lösa. Däri ligger en mycket viktig källa också till framtida konkurrenskraft.
– Man kan inte sälja bilar utan att ha en extremt bra elektrifierad fordonsflotta framåt, så där måste man vara bland de bästa och när man gör det så bidrar man till klimatomställningen. I det perspektivet tycker jag att propositionen – eller politiken överhuvud taget – ger alldeles för svaga signaler och trycker alldeles för lite på att få till verkligt kraftfulla processer.

Forskning kontra innovation, hur ser du kopplingen till det i proppen?
– Vi har fått tydliga signaler om finansiering för fortsatta satsningar på strategiska innovationsprogram som för övrigt har vissa likheter, men också viktiga skillnader, med de tidigare Vinnväxtsatsningarna.
– De strategiska innovationsprogrammen är riktigt bra, men de skulle kunna vara ännu mera transformativa framåt, och ännu större om man jämför med andra länder. Absolut storlek i kraftsamlingar kan vara betydelsefullt, men vi är ännu inte säkra på hur det borde se ut. Vi har argumenterat för att det borde finnas fortsatt finansiering för att kunna utveckla det nya konceptet för Strategiska innovationsprogram, dvs. nästa generation, SIP 2.0.

Finns kopplingar till europeiska satsningar i propositionen?
– Det står på olika ställen om vikten av internationell samverkan och uppskalning i propositionen, inte minst kopplat till EU, och det är verkligen mycket viktigt. Det står däremot ganska lite om hur det ska gå till och det tycker jag är ganska bra. Det vet aktörerna i systemet bättre. Vi har också mycket bra myndighetssamverkan kring hur-frågorna och denna samverkan får fortsatt stöd i propositionen. Det är mycket bra.

Pin It on Pinterest