FPX Talk: Digitala gröna tak

Detta FPX Talk hölls den 2 december 2020 kl 11.00.

Digitala gröna tak

Hållbar infrastruktur som sänker drivkostnader och förbättrar energieffektivisering, dagvattenhantering och biologisk mångfald blir allt mer av en verklighet. Gröna tak kan ha just de funktionerna om de placeras på rätt ställe. Med all tillgänglig data som finns idag är det möjligt att räkna ut hur man kan dra maximal nytta av den omgivande miljön och hitta synergier.
Olivier Rostang skriver sin Masteruppsats om Digitala Gröna Tak på SLU. Vi fick höra honom berätta om hur man hittar de optimala platserna för att anlägga gröna tak genom att använda GIS, med exempel från Uppsala.

Identifiera optimala områden för gröna tak med hjälp av digitala metoder
Gröna tak är oerhört spännande och det pågår mycket forskning inom området. En viktig aspekt när man talar om gröna tak är var någonstans de ska placeras.
Gröna tak är inget nytt, tvärtom var det ofta så tak utformades när man först började bygga hus. Idag genererar gröna tak återigen stort intresse, mycket på grund av allt högre ställda miljökrav. Genom initiativ som FN:s klimatmål och Green Deal ser vi att miljökraven och krav på cirkularitet kommer påverka hur man tänker kring städers utformning i framtiden i ännu högre grad.
Samtidigt kan man konstatera att det våra komprimerade städer finns massvis med plats – på taken, som inte används till någonting annat. Många städer runtom i världen har idag börjat kräva gröna tak på nybyggen till exempel. Innovation kopplat till miljö och hälsa värderas också mycket högt, och digitaliseringen tar en högre plats inom nästan alla industrier.

Ett tak- fem möjligheter
FPX har tillsammans med Anthesis i projektet Ett tak – fem möjligheter tagit fram och räknat på de ekonomiska effekterna av fem olika tak; Vattentaket, Energitaket, Biologisk mångfaldstaket, Rekreationstaket och Odlingstaket. Utifrån detta projekt har Olivier Rostang tittat på vattentaket och hur man utifrån en kartläggning av ekosystemtjänster kan använda GIS för att modellera synergieffekter och hitta den bästa placeringen av varje tak.

Var är den bästa platsen för ett vattentak, baserat på de ekosystemtjänster det bidrar med?
Olivier har utgått ifrån stadsdelen Sydöstra staden i Uppsala där över 20 000 bostäder och 10-15.000 arbetsplatser planeras, samt en ny tågstation mot Stockholm. Innovation och hållbarhet har en central placering i stadsbyggnadsprojektet.
Vattentaket ger systemtjänster i form av hög biologisk mångfald och pollinering, god bullerreducering och framför allt, hantering av dagvatten. Inledningsvis handlar det om att identifiera var dessa ekosystemtjänster kan behövas. Genom att titta på dessa tre huvudsakliga ekosystemtjänsterna för ett vattentak har han tagit fram tre modeller:

1.Bullerrisk
Vattentaket ger bullerreducering – och bär därför placeras på en plats som är utsatt för buller och där man önskar reducera det. Genom att ranka högljudda områden högst på en lämplighetsskala och minska skalan med avståndet till ljudkällan får man en viktning.
Man tittar på var det kommer att finnas järnväg, kollektrivtrafik, vägar och hur högljudda dessa flödena är, och kan därmed få ut en GIS-karta som visar vilka områden som kan komma vara utsatta för buller.

2.Skyfallsrisk
En stor risk för städer idag är stora skyfall. Som exempel nämns Köpenhamn 2011 där det regnade 150 mm på två timmar, vilket medförde stora översvämningar som innebar runt 10 mdr kr i skadestånd.  Eftersom Vattentakets huvuduppgift är hantering av dagvatten så är det intressant att titta på var den ekotjänsten kan behövas. Genom att använda en topografisk elevationskarta kan man identifiera vilka områden som består av sänkor eller gropar och som kan komma att fyllas upp med vatten först om det börjar regna ordentligt. Samkör man denna information med en karta som innehåller byggnader ser man att en del fastigheter ligger på mycket utsatta områden. Därmed kan man räkna ut inte bara vilka byggnader som befinner sig i farozonen, utan även hur stor del av byggnaden som befinner sig i riskzonen och hur snabbt sänkorna kan fyllas upp med vatten.

3.Biologisk mångfald
Den tredje ekosystemtjänsten Biologisk mångfald är också med som en faktor i valet av placering i form av en biologisk korridor som inte gås in närmare på i föreläsningen.

Därefter lägger man samma de tre olika ekosystemtjänsternas kartbilder. I det här fallet har man viktat skyfallsrisken högre, eftersom det kan anses vara viktigare i Uppsalas fall att fokusera på vattenhantering. Det resulterar i en karta över byggnader där man kan identifiera vilken byggnad som ligger i vilken zon, och därmed avgöra vilka byggnader som absolut bör ha ett vattentak, och var andra taktyper bör användas.

Utveckling
Man kan också fortsätta att utveckla modellen och ta fram en ekonomisk uppskattning på hur mycket man kan spara i rent ekonomiska termer, antalet vattentak som skulle behövas, eller räkna med andra faktorer som värmeeffekt mm.
Olivier har även inlett arbetet med att titta på Energitaket. Där har han återskapat byggnaderna i 3D med höjdangivelser för att kunna avgöra hur mycket sol ett tak kan få, till exempel om de skymmer varandra. Där kan man tydligt se vilka tak som lämpar sig bäst för solpaneler.

Andra gröna tak-projekt
Det finns andra projekt som jobbar med att utforska och utveckla gröna tak, bland annat i Paris där man fokuserar på biologisk mångfaldstak och hur man kan maximera effekterna. Olivier pekar också på ett intressant svenskt projekt, BIG-projektet i Gävle där FPX deltar. Där undersöker man hur man kan blanda in ännu mer kriterier som till exempel personlig och social hälsa, ekologisk resiliens och kopplingen mellan människa och natur.

Avslutning
Södra staden har förutsättningar att kunna bli en av de första städerna i världen med ett så omfattande utbud av gröna tak. Det krävs dock mer arbete för att utforska hur en marknadsdriven utveckling av gröna tak skulle kunna ske. En viktig slutsats som Olivier har dragit av sin a hållbarhetsstudier är att ska man skapa resiliens ska man inte bygga samma sak överallt, utan diversitet är en avgörande faktor.