Strax före jul presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen som anger inriktningen för Sveriges forskningspolitik de närmaste fyra åren. Genom satsningarna som föreslås vill regeringen se till att Sverige kan möta samhällets utmaningar och omställning till hållbara städer, och samtidigt bidra till näringslivets globala konkurrenskraft.

Forsknings- och innovationspropositionen som presenterades den 17 december fokuserar på fem stora samhällsutmaningar: Klimat och miljö, Hälsa och välfärd, Digitalisering, Kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett Demokratiskt och starkt samhälle. Vi har lyssnat av några av aktörerna i vår miljö, och hör vad de har att säga om utfallet utifrån sin verksamhet:



Viable Cities:

– En ökad satsning görs på strategiska innovationsprogram i propositionen, säger Olga Kordas, Viable Cities programchef. Regeringen beskriver en utveckling av innovationsprogrammen och man talar om ”nästa generations strategiska innovationsprogram 2.0”. Programmen ska enligt propositionen i större omfattning adressera områden med bred samhällsrelevans utifrån Agenda 2030 för att få till stånd systemförändringar och omfattar en större budget för att ytterligare säkerställa deras effekt och påverkan.
– Vi välkomnar regeringens ambition att vidareutveckla de strategiska innovationsprogrammen. Beskrivningen av SIP 2.0 speglar helt och hållet vårt fokus på missionsdriven innovation för klimatneutrala städer med ett gott liv för alla inom planetens gränser.
viablecities.se

 


Olga Kordas, programchef för Viable Cities


Ylva Fältholm, rektor på HIG

Högskolan i Gävle:

Ylva Fältholm, rektor på Högskolan i Gävle, är positiv till förslaget och glad över den utökade satsningen på svensk forskning. Hon menar att om Sverige vill fortsätta vara ett av världens mest innovativa länder krävs fortsatta satsningar på forskning och innovation, inte minst vid våra universitet och högskolor.
– Vi hade samtidigt gärna sett, och föreslagit, att satsningarna till större del kommit i form av basanslag direkt till sektorn för att möjliggöra för varje lärosäte att göra lokala strategiska satsningar på starka områden, säger Ylva Fältholm.

 

Vad kommer att vara viktigt att tänka på inför framtiden?
– Regeringen lyfter i propositionen fram behovet av forskning och innovation som möter fem prioriterade samhällsutmaningar. Ylva Fältholm menar att det understryker behovet av tvärvetenskaplig forskning och samarbeten med olika samhällsaktörer för att möta de behov av kunskap och innovation som krävs för att lösa dessa samhällsutmaningar.
– Ur detta perspektiv är Högskolan i Gävle väl positionerade. Vi har inrättat fyra strategiska forskningsområden (Hållbar statsutveckling, Hälsofrämjande arbete, Innovativt lärande och Intelligent industri) som alla är tvärvetenskapliga och som kommer att öka Högskolan i Gävles innovationskraft och öka samhällsnyttan för vår forskning. Inför 2023 planerar regeringen dessutom att inrätta en särskild satsning på fortsatt profilering av forskningsområdena.
hig.se



Lif, branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige:

Forskningspropositionen innebär definitivt en uppväxling, menar Frida Lundmark på Lif.
– Utifrån ett life science-perspektiv är det en mycket välkommen satsning. Regeringen presenterade ju för ett år sen sin life science-strategi, och det är tydligt att den genomsyrar propositionen genom att man stöttar upp genomförandet av strategin med de satsningar som nu görs. Bärande delar i strategin var ju samverkan, precisionsmedicin och hälsodata, och det är tre tydliga områden som också återkommer i propositionen.

Frida Lundmark, Sakkunnig policy på LIF

Kan den stora satsningen på life science delvis vara kopplat till Covid-19?
– I mångt och mycket är detta en satsning som adresserar hela life science-området. Men man gör också en del satsningar som är tydligt kopplade till pandemin, bland annat inrättar man ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Det görs också en förstärkning till life science när det gäller laboratoriekapacitet. I övrigt handlar det mer om att man följer upp de satsningar som pekas ut i den tidigare Life science-strategin inklusive de behovsområdena och de möjligheterna det innebär för Sverige om vi lyckas implementera och utveckla den potential som finns. Men min gissning är att vi fått en ytterligare förstärkt forskning- och innovationsproposition i och med pandemin.

Något ni saknar?
– Det vi saknar är en tydlig satsning på kliniska prövningar –  processen som man genomför för att testa et nytt läkemedel. Just kliniska prövningar är ett område som är otroligt viktigt om man tittar både ur forskningsperspektiv men också ur ett näringspolitiskt perspektiv vad det gäller Sveriges konkurrens- och attraktionskraft för att attrahera kliniska prövningar. Där hade vi gärna sett en tydlig satsning för att Sverige ska återta sin position. Vi har under ett antal år sett en nedgång, framför allt av läkemedelsföretagsinitierade kliniska prövningar. Där behöver vi kraftsamla för att komma tillbaka till tidigare nivåer och bli ett land där företag lägger sina kliniska prövningar.

Är det här tillräckligt för att Sverige ska bli bäst?
– Bra fråga. Man tar viktiga steg i helt rätt riktning. Tittar man på den satsning som man gör kring till exempel hälsodata, så är den otroligt välkommen. Det är inte så jättemycket pengar, men man ger samtidigt Vetenskapsrådet ett uppdrag att kunna ge råd kring användning av hälsodata vid forskning och innovation både för forskare och för industrin.
Det är ett strategiskt viktigt initiativ för att öka möjligheterna kring hälsodata, något som kan bli en guldgruva för Sverige. Då är det naturligtvis också viktigt att öka kunskap och medvetenhet om hur man kan använda den här datan. Det är en satsning som även kopplar till det uppdrag som Vetenskapsrådet också fick i propositionen om att genomföra en kartläggning av de hinder som finns för att till fullo nyttja potentialen i svensk hälsodata.

– Sedan gör man också en rejäl satsning inom precisionsmedicin som är en bärande del i life science-strategin. Det ligger både i satsningen till Vetenskapsrådet kring utveckling av precisionsmedicin, och en stor satsning till Vinnova inom ramen för samverkansprogrammet som är kopplat till ny diagnostik och behandling. Där gör man en rejäl satsning om totalt nästan 300 miljoner inom precisionsmedicin, så det ger ju Sverige ökade möjligheter att nå den ambitionen man har satt upp.

Något annat du tycker är anmärkningsvärt med forskningspropositionen?
En ambition som man visar i propositionen är att man lägger ett stort fokus på samverkan, både genom konkreta satsningar till exempel till Vinnova, ”genom explorativ, tvärsektoriell samverkan kring medicinsk forskning”. Det är mycket pengar och det är välkommet initiativ för att utveckla möjligheter för samverkan mellan akademi, hälso-och sjukvård, patienter och andra aktörer. Sen genomför man också en förändring i högskolelagen som tydligare pekar ut universitet och högskolors uppdrag att samverka med det omgivande samhället, så att det är en viktig del som genomsyrar propositionen.
lif.se




Eva Nahari, rådgivare åt Vinnova

Eva Nahari, Principle VC för DNX Ventures och medlem av Vinnovas rådgivande nämnd:

Eva Nahari är rådgivare åt innovationsmyndigheten Vinnova. Hon har också också nyligen tillträtt rollen som Principle VC på DNX Ventures, ett investmentbolag med fokus på B2B-startups som formar branscher och förändrar människors sätt att leva och arbeta.

Du arbetar i Kalifornien och har därmed ett internationellt perspektiv på Sverige. Vad tror du propositionen betyder för svensk forskning?
– Detta är jättebra, och så fantastiskt att Sverige vågar kliva fram och sätta ner foten angående innovation. Innovation är det som ger företag och organisationer konkurrenskraft genom tider av samhällsförändringar och utveckling – och nationer är inget undantag.
– Mer infrastruktur och ökad tillgång till öppna data är positivt, och en nödvändighet för innovation och utveckling. Jag ser detta som en stor seger och en milstolpe för Sveriges plats på världskartan i framtiden. Innovationer skapar företag som skapar jobb och utvecklingsmöjligheter. Bra gjort Sverige!

Är detta tillräckligt för att Sverige ska bli bäst? Vad mer skulle annars krävas?
– Jag hoppas man anammar Wallenbergs anda vad gäller bidragen med en viss frihet inom områden och mål. Vissa projekt bör ha tydliga målbilder och riktlinjer att arbeta mot, medan andra enbart bör vara begränsade till ett specifikt område. Innovation uppstår ju ibland där man minst anar det, och med för stark styrning riskerar man att hämma den innovativa processen.
– Jag saknar möjligtvis vissa riktlinjer kring integration som behövs för äkta innovationsledarskap, i form av jämlika innovationsgrupper som präglas av mångfald, med samma möjlighet för alla. Jag vill uppmuntra Sverige inte bara till mer innovation utan också till mer diversifierad innovation – det är lätt att innovation annars blir ensidig, eller partisk till att gynna en likriktad, homogen marknad.

Läs våra tidigare artiklar med Eva om datasjöar:

Datalakes will help you find answers you didn’t know you could get

In need of answers? Go fish in the Data Lake!

Göran Marklund, direktör och ställföreträdande generaldirektör för externa frågor på Vinnova

Göran Marklund, Vinnova: ”Bra satsningar men vi saknar missionsdriven politik”

Göran Marklund är direktör och ställföreträdande generaldirektör för externa frågor på Vinnova. Vi bad honom ge sina synpunkter på Forsknings- och innovationspropositionen som kom under vintern.
 – Generellt är det väldigt bra satsningar som ger ökade förutsättningar. Vinnova får ungefär 600 miljoner i stärkt budget. Det ger bland annat utrymme för ökade satsningar på Strategiska Innovationsprogram.

Vinnova har länge argumenterat starkt för att man ska kunna jobba mer kraftfullt i det svenska systemet för att lösa viktiga samhällsutmaningar som klimat- och hälsoutmaningar.
– Vi menar att man borde ha en missionsdriven innovationspolitik med politikövergripande prioriteringar tvärs över politikområden och sektorsgränser, eftersom det krävs för att få till stånd systemförändringar på riktigt. Det kan inte en enskild myndighet göra och för att åstadkomma det är en forsknings- och innovationsproposition inte tillräcklig. Läs mer om vad Vinnova säger här. 


Tobias Degsell, kreativitetsexpert

Tobias Degsell, kreativitetsexpert:

Tobias Degsell är expert på Nobelpristagare och kreativitet. Han har ett förflutet som curator på Nobelmuseet i Stockholm, och sedan 2010 har han rest runt och predikat om vikten av kreativitet för företag och organisationer över hela världen.

Vad har du för tankar när du läser propositionen?
– Det finns både bra och lite mindre bra delar i den. Det är intressant att propositionen inte bara har fokus på teknik och naturvetenskap utan det finns även ett humanistiskt perspektiv. Å andra sidan så är det ganska vagt beskrivet vad det egentligen innebär.
– Utöver att man ganska självklart satsar på förstärkta anslag till pandemiforskning så har man identifierat fem samhällsutmaningar: Klimat och miljö, Hälsa och välfärd, Demokrati och starkt samhälle, Digitalisering samt Kompetensförsörjning och arbetsliv. De är alla områden som man kan angripa tvärvetenskapligt, vilket är superpositivt, och det finns det en hel del tankar om vikten av att få in en humanistisk dimension i det hela. Sedan är man som vanligt lite abstrakt kring vad det betyder i praktiken. Så om man ska hårdra det så tycker jag att det ser fint ut, men det är skillnad mellan ord och handling och det blir intressant att se resultatet i praktiken av det här.

Ser du några stora utmaningar framåt?
– Ett av problemen när det kommer till att driva samhällsutveckling eller innovation framöver är att vi oftast fastnar i specialistkunskaper. Jag är stor anhängare av människor som kan oerhört mycket om ett specifikt område, men problemet är att om man inte lyckas koppla ihop allt så tenderar det att inte få den effekt som man eftersöker.  
– Tittar man framåt vad det gäller forskning så tror jag att det mesta pekar på tvärdisciplinära, interdisciplinära samarbeten, det är där de spännande sakerna sker. Det förutsätter dock att man har ett tvärvetenskapligt perspektiv och inte fastnar i enskilda detaljer. Därmed har man ett stort dilemma; hur pass mycket ska man satsa på samarbetskapet och hur mycket ska man satsa på det som är djupdykande?  Om man inte får ihop helheten så tror inte jag att djupet spelar så stor roll.

Hur tänker du kring risken kring att man är för tydlig och styr i för hög grad?
– Jag tycker inte att regeringen eller staten ska in och peta och styra alltför mycket, men samtidigt – om man håller det på en alltför abstrakt nivå så riskerar man ju att det inte blir någonting alls av det. Det är helt klart en svår balansgång att få till det på ett smart sätt.

Är de satsningar som görs tillräckligt för att Sverige ska bli bäst på forskning?
– Nej, det är definitivt inte tillräckligt, men det kan vara byggstenar på vägen.

Du är kreativitetskonsult. Hur ser du att man genom forskningssatsningar kan öka kreativiteten?
– Det som krävs för att det ska bli bra är att man har ett oerhört långsiktigt perspektiv, längre än man tror. Vetenskap i sig är något som tar väldigt lång tid, det är ett evighetsarbete. Återigen – där hade jag önskat att man hade varit lite mer detaljerad kring hur man får in det tvärvetenskapliga perspektivet på ett tydligare och bättre sätt. Rent konkret skulle man tydligare kunna ringa in att man tycker att samverkan är betydelsefullt och en viktig ingrediens när man delar ut pengarna.

Skulle man kunnat göra det ännu mer konkret än att bara uttrycka det?
– Ja det tycker jag. Om man inte har samarbete så får man inga pengar i princip. Då tvingar man fram samverkan som jag tror på sikt blir bättre. Om man inte är tydlig så är det annars väldigt lätt att runda den aspekten. 
– Man har också en innovationsdefinition som jag tycker är lite gammeldags. Innovation här handlar mycket om patent, tillväxt, konkurrenskraft och kommersialiserbara kunskapstillgångar, men det sägs ingenting eller väldigt lite om de sociala och kulturella innovationer som behövs för att möta samhällsutmaningarna. Det kan jag sakna.

– Sammanfattningsvis finns det mycket positivt i propositionen. Det jag intresserar mig mest för är handlingsbiten, det vill säga vad blir det för handling av det här hela och hur säkerställer vi att vi verkligen får smartare samarbeten. Det ska bli spännande att se!

Pin It on Pinterest