The BIG project - Bättre livskvalitet med Integrerande GIS

Ett samarbete mellan FXP och Högskolan i Gävle

 

 

 

En modell för en hållbar utveckling av staden
– med medborgarnas välbefinnande i fokus

Det treåriga BIG-projektet syftar till att utveckla ett verktyg för stadsplanering där samhällstjänster, ekosystemtjänster och medborgarnas livskvalitet tas hänsyn till. Genom att samla in stora mängder data om staden och koppla dessa till medborgarnas hälsa och upplevda välbefinnande så kan man öka förståelsen för hur hälsosamma, hållbara och levande städer ska byggas i framtiden.

BIG-projektet är ett projekt inom området City Science och utgör ett samarbete mellan FPX och Högskolan i Gävle (HIG). BIG-projektet löper över tre år och förväntas bidra med innovativa och praktiska verktyg för hållbar stadsutveckling. Syftet med projektet är att utveckla en ny digital metodik för stadsplanering som kan ge en dynamisk bild av hur miljön i en stad påverkar vardagliga upplevelser.

Genom att framställa, kombinera och korsanalysera en mängd olika typer av GIS-kartor (Geografiskt InformationsSystem-kartor) och insamlade uppgifter kommer projektet att utveckla databaser användbara för Gävle kommun. Projektet kommer att titta på både välfärdstjänster (dvs det kommuner och landsting erbjuder, som till exempel sjukvård, skola och kollektivtrafik),  ekosystemtjänster (dvs den nytta vi får från naturens arbete, som till exempel att växter renar luft, buskar dämpar buller eller att bin pollinerar grödor) och naturupplevelser som låter människor knyta an med naturen. Ur den informationsplattformen kan stadsplanerare och forskare hämta nödvändig kunskap för att utveckla hälsosamma, hållbara och levande städer. Detta kommer att vara viktigt såväl för analyser av redan byggda områden som för att planera nybyggnation.

Gävle blir testbädd
Gävle stad fungerar som projektets testbädd. När all data är insamlad kommer staden därmed att bli ett levande laboratorium för en metod som kommer att kunna användas inom området Hållbar stadsplanering både för Gävle och för andra städer i Sverige och internationellt. BIG-projektet kommer därmed att skapa verklig nytta för kommunen i deras arbete, och möjligheten att starta sidoprojekt respektive nya projekt sprungna ur BIG-projektet är högst möjliga.

Genomförande
Flera tidigare studier har analyserat förhållanden mellan bebyggda miljöer och grönområden i staden, antingen ur ett ekosystemperspektiv eller ur ett livskvalitetsperspektiv. I detta projekt reflekterar vi emellertid över bägge aspekterna likvärdigt och gör en kombinerad analys av dem. Projektet kommer att utveckla och kombinera olika GIS-kartor kombinerat med stora mängder empiriska data insamlad genom undersökningar bland Gävles invånare. 

 

I projektet analyseras fyra olika typer av landskap:

Projektets mål

Projektet syftar till att skapa kunskap för urbana lösningar som samtidigt kan främja hälsosamma ekosystem, friska människor, hållbara tankesätt och socialt hållbart liv.

Hälsofrämjande landskap

Landskap som kan främja människors hälsa och välbefinnande.

Hälsofrämjande – salutogen – forskning fokuserar på hälsans ursprung. I motsats till patogen som fokuserar på källorna till en sjukdom, så domineras den salutogena metoden av att uppmuntra fysiska och geografiska designlösningar som kan fungera som källor till fysisk och mental välbefinnande för en enskild person eller för hela samhället. Införandet av de salutogena lösningarna i stadsdesignen anses vara nödvändigt för att främja hållbara friska samhällen.

Hälsofrämjande landskap kommer bland annat att bedömas genom att analysera människors exponering för luftföroreningar, buller, återhämtande upplevelser, träningsanläggningar och hur gång- och cykelvänlig människors livsmiljö är.

Socialt hållbara landskap

 

Landskap som kan främja livskvalitet och rättvisa sociala interaktioner.

Arkitektoniska metoder för att främja socialt hållbara landskap som syftar till att på ett rättvist sätt höja livskvaliteten i samhället som helhet. Detta innebär att uppmuntra en rättvis tillgänglighet för urbana tjänster liksom att säkerställa en trygg och mångsidig social interaktion inom samhället.

Socialt hållbara landskap kommer att bedömas genom att analysera individuell livsglädje, social sammanhållning, social mångfald, känsla av säkerhet och trygghet och graden av jämlikhet när det gäller tillgång till grundläggande urbana tjänster som rekreation, transporter och tillgänglighet till födoämnen (matbutiker).

Ekologiskt hållbara landskap

 

Ekologiskt hälsosamma landskap som klarar av störningar utan att förlora biologisk mångfald och ekologiska funktioner.

Ekologiskt hålllbara landskap är sunda ekosystem med stor biologisk mångfald. Dessa landskap kännetecknas av ett mångsidigt och rikt naturliv och är en livsmiljö för många arter. Ekologiskt motståndskraftiga landskap är grunden för att säkerställa ett ekologiskt tillstånd som bidrar till personlig välfärd och önskvärda sociala strukturer över tiden.

Ekologiskt hållbara landskap kommer att utvärderas genom att analysera olika ekosystemtjänster, mångfalden av naturliga miljöer, deras ekologiska anslutning och deras nivå av biologisk mångfald.
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel.

Biofiliska landskap

Landskap som kan främja hållbara relationer mellan människor och natur

Som komplement till ovanstående områden med kartor och databaser kommer även ett fjärde område att kombineras och analyseras tillsammans med övriga. I ett biofiliskt lanskap fokuserar man på utformningen av olika miljöegenskaper som främjar människors attraktion och positiva relation till naturen. Den nuvarande, ohållbara utvecklingsbanan anses vara resultatet av en kulturell koppling mellan naturen och människor i västerländska samhällen. Biofiliska landskap syftar till att motverka detta genom att främja meningsfulla och pedagogiska möten mellan människor och natur –  oavsett ålder och könstillhörighet. 

Biofiliska landskap kommer att bedömas genom att analysera kvaliteten och kvantiteten av naturupplevelser som människor har i stadslandskapet genom sina vardagliga rutiner.

Projektets senaste nyheter 

Projektets planerade delresultat

2020
Första prototyperna på de olika kartorna/GIS-lagren
Publicering av nyheter på fpx.se och Urban Studio/HIG.se

2021
Experimentell karta över Gävle
Karta över ekosystemtjänster
Två vetenskapliga artiklar
Publicering av nyheter på fpx.se och Urban Studio/HIG.se

2022
Två vetenskapliga artiklar
Handbok för planerare
Publicering av populärvetenskaplig text 
Publicering av nyheter på fpx.se och Urban Studio/HIG.se

Projektdeltagare

Dr Matteo Giusti, forskare inom området Sustainability Science, är projektledare. Han har tidigare erfarenhet av att formge och driva PPGIS-studier och han är expert inom hur man bedömer och främjar hållbara relationer mellan människa och natur. Han kombinerar miljöpsykologi, rumslig design och hållbarhetsvetenskap för att studera och utveckla hållbara regenerativa civilisationer. Epost: matteo.giusti@hig.se

Anders Brandt, docent i geospatial informationsvetenskap med expertis inom naturgeografi, GIS och spatiala multikriterieanalyser. Epost: sab@hig.se

Nancy Joy Lim har en doktorsexamen i Geospatial informationsvetenskap. Hon har teknisk kompetens inom modellering, GIS analys och geovisualisering. Epost: naylim@hig.se

Karl Samuelsson, fil.lic, specialiserar sig på att använda GIS, PPGIS och rumsliga statistka modeller för att utforska samband mellan den fysiska och sociala miljön i städer och människors upplevelser och välbefinnande. Epost: karl.samuelsson@hig.se

Andrew Mercer, PhD i fysisk geografi.

Stephan Barthel, Assisting Professor, kommer att leda doktorander och agera mentor för projektgruppen. Epost: stephan.barthel@hig.se

Gloria Macassa är läkare och professor i folkhälsa och epidemiologi. I projektet bidrar hon med sin expertis kring samverkan sociala och miljömässiga hållbarhet, hälsa och välbefinnande sett ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. E-post: gloria.macassa@hig.se

Pin It on Pinterest