The BIG project - Bättre livskvalitet med Integrerande GIS
Ett samarbete mellan FXP och Högskolan i Gävle
En modell för en hållbar utveckling av staden
– med medborgarnas välbefinnande i fokus
I BIG-projektet används Gävle som en testbädd för att förstå hur hälsosamma, hållbara och livskraftiga städer ska byggas i framtiden.
Projektet löper över tre år och syftar till att skapa kunskap för stadslösningar som samtidigt främjar individuell, social och ekologisk hälsa. Projektet ska kartlägga ekologiska och geografiska egenskaper i Gävle och korsanalysera dessa med hur människor upplever sin urbana miljö.
BIG är ett projekt inom området City Science och genomförs i samarbete mellan FPX och Högskolan i Gävle (HIG). BIG står för Bettering life through Integrative GIS och har målsättningen att skapa kunskap om urbana lösningar som samtidigt främjar individuell, social och ekologisk hälsa. Projektet löper över tre år och kommer att bidra med innovativa och praktiska verktyg för hållbar stadsutveckling. Syftet med projektet är att utveckla en ny digital metodik och innovativ kunskap för regenerativa, naturbaserade lösningar.
Idag använder man vanligtvis separata indikatorer för att analysera och minska faktorer med negativ påverkan som energiförbrukning eller luftföroreningar. Separat analys innebär därmed också att vi bara kan utforma isolerade åtgärder för att hantera dessa olika aspekter, vilket i sin tur innebär att olika åtgärder kan hamna i konflikt med varandra.
Regenerativa lösningar för stadsplanering däremot bygger inte på att förbättra enskilda aspekter, utan på att främja en hållbar samutveckling mellan människor och vår planet. Med BIG-projektet vill vi hitta och främja vinn-vinn-situationer mellan friska människor och friska ekosystem. Forskningsprojektet ska skapa förståelse kring hur man skapar en hållbar och livskraftig framtid, inte en hållbar eller livskraftig framtid. Vi vill tillhandahålla kunskap för att utforma urbana lösningar som allt levande kan dra nytta av.
”Staden kommer att bli ett levande laboratorium för digitala verktyg”

Projektets mål
Projektet syftar till att skapa kunskap för urbana lösningar som samtidigt främjar hälsosamma ekosystem, friska människor och ett socialt hållbart liv.
rGävle blir en testbädd
Projektet omfatta en offentlig studie och en personlig studie med ett representativt urval av Gävles befolkning. Datainsamlingen inleddes våren 2021 och fortsätter till slutet på 2022. Alla deltagare rekryterades genom en smartphone-appen MyGävle. När deltagarna har lämnat demografiska och socioekonomiska data kommer forskarna att använda informationen för att välja ut en grupp på 500 deltagare, representativa för olika åldrar, kön och inkomstnivåer. Dessa 500 deltagare kommer att få möjlighet att köpa en Garmin Vivosmart 4 fitnessband med en betydande rabatt. Med hjälp av MyGävle ombeds deltagarna att svara på en undersökning veckovis om hur de upplever miljön i Gävle, och på en säsongsbaserad undersökning för att projektet ska förstå vilka effekterna av miljörelaterade upplevelser är på den individuella och sociala hälsan. När dessa uppgifter har samlats in kommer staden att bli ett levande laboratorium för digitala verktyg som kan användas för att förnya Gävles urbana miljöer. BIG-projektet kommer därmed att skapa verklig nytta för Gävle kommun med stora möjligheter att starta praktiska sidoprojekt och nya forskningsområden.
Genomförande
Projektet använder sig av tre metoder för att samla in data:
1. Digitala kartor
Tillsammans med Institutionen för Geospatial Vetenskap kommer BIG-projektet att producera, kombinera och korsanalysera en mängd GIS-kartor om miljön i Gävle. Arbetet kommer att omfatta kartor om stadsinfrastrukturen (till exempel hur gång- och cykelvänlig en plats är, eller tillgången till hälsovård i ett område) samt kartor om luftföroreningar, buller och miljöförstöring (se figuren nedan för fullständig förteckning).

2. Smartphone-applikation
För det andra kommer projektet att undersöka människor som bor i Gävle med hjälp av en smartphone-app som har utvecklats specifikt för detta projekt (MyGävle). Med hjälp av mobiltelefonens GPS-sensor samlar applikationen in data om var och när en deltagare interagerar med staden. Samtidigt kommer applikationen varje vecka att förse deltagarna med enkäter för att registrera de positiva och negativa upplevelser som präglar människors vardag. Dessa undersökningar är en huvudkomponent i forskningen för att förstå var, när och hur social samvaro, naturupplevelser och personlig återhämtning sker. Effekterna av de upplevelser kommer att analyseras kvartalsvis och ge svar om människors uppfattning kring hälsa och välbefinnande, livstillfredsställelse, social sammanhållning, känsla av säkerhet, samband med naturen och attityd till miljön.

3. Fitnessband
Den tredje metoden för att samla in data är via Garmin Vivosmart 4 fitnessband. Projektet kommer att tillhandahålla ett Garmin Vivosmart 4 fitnessband till 500 personer som är representativa för Gävles befolkning. Genom fitnessbanden kan vi samla in olika biometriska data om deltagare, till exempel antal steg, sömnkvalitet, brända kalorier, hjärtfrekvens och stressnivåer. I kombination med GPS-platserna som samlats in via smartphone-appen kommer projektet att kunna få ut spatiotemporal biometrisk data. Det betyder att BIG-projektet kommer att kunna förstå hur en specifik plats i tid med dess geografi och klimat har påverkat människors hälsa och välbefinnande. Det kommer att utgöra avgörande information för att säkerställa att de livskraftiga miljöerna i Gävle är säkra och hälsosamma för befolkningen.

Projektet analyserar fyra olika önskvärda dimensioner av regenerativa lösningar:
Personlig hälsa och välbefinnande
Urbana lösningar som främjar människors hälsa och utveckling.
Hur påverkar miljön människors hälsa och välbefinnande? Och hur kan vi utforma platser för att främja det? BIG-projektet kommer att skapa förståelse för grunden för hälsofrämjande landskap genom att kombinera objektiv och subjektiv välbefinnande-information med data från de platser som människor har besökt.
Miljöer som är utformade för personlig hälsa och utveckling kommer att bedömas genom att vi analyserar människors exponering för luftföroreningar och bullerföroreningar, hur gång- och cykelvänliga stadsdelarna är, möjligheter till återhämtande upplevelser, tillgången till träningsanläggningar, den gröna infrastrukturen och tillgängen till primär hälso- och sjukvård.
Social hälsa
Urbana lösningar som främjar livskvalitet och jämlika sociala interaktioner.
Kan miljön främja social sammanhållning och ett helt samhälles hälsa? Arbete inom arkitektur för att främja miljöer för socialt välbefinnande bör syfta till att rättvist förbättra livskvaliteten för alla i ett samhälle. Med hjälp av geokodade undersökningar och återkommande självskattning kommer projektet att försöka förstå vilka geografiska och sociala egenskaper som kan förbättra välbefinnandet på en övergripande nivå.
Miljöer utformade för social hälsa kommer att utvärderas genom att analysera individuell livsglädje, social sammanhållning, känsla av säkerhet och trygghet och graden av jämlikhet när det gäller tillgång till grundläggande urbana tjänster.
Hälsosam relation mellan människa och natur
Urbana lösningar som främjar hållbara relationer mellan människor och natur.
Hur är en miljö som låter människor knyta till naturen? Vilken roll spelar den för att säkerställa människors individuella och sociala hälsa? Genom att bedöma naturupplevelser och genom att förstå konsekvenser för deltagarnas självskattningar syftar projektet till att förstå var, när och hur människor kan knyta an till naturen. Förhoppningsvis kommer denna kunskap att främja framtida meningsfulla och pedagogiska interaktioner mellan människor och naturen.
Miljöer utformade för att anknyta till naturen kommer att utvärderas genom att analysera kvaliteten och kvantiteten av naturupplevelser som människor har i de urbana miljöerna under sina dagliga rutiner. Kopplingen till naturen och miljöattityder kommer att utvärderas med specifika undersökningar på kvartalsbasis.
Ekologisk hälsa och motståndskraft
Naturbaserade lösningar som tål störningar utan att förlora biologisk mångfald och ekologiska funktioner.
Hur är en urban miljö som kan upprätthålla och främja hälsosamma och motståndskraftiga ekosystem med biologisk mångfald? Friska ekosystem kännetecknas av ett mångsidigt och rikligt liv, sammankopplade artmiljöer och funktionella ekologiska processer. Ekologiskt motståndskraftiga miljöer är grunden för en hållbar framtid.
Miljöer utformade för motståndskraftig ekologisk hälsa kommer att utvärderas genom att analysera olika ekosystemtjänster, förekomst och kvalitet på träd, mångfalden i naturliga miljöer, möjligheten till ekologisk anknytning och deras biologiska mångfald.

Tidslinje för datainsamling
Projektet har olika lager av datainsamling. Biometriska data och GPS-data samlas in dagligen från deltagarna med hjälp av fitnessbanden från Garmin. Dessutom blir varje deltagare att ombedd att svara på en undersökning om upplevelser kring social samvaro, naturupplevelser och återhämtning. I slutet av varje kvartal utvärderas deltagarna ytterligare kring effekterna på den individuella och sociala hälsan av upplevelser och exponering för olika miljöer, liksom nivån av hur de knutit an till naturen.

Projektets senaste nyheter

MyGävle – vår egenutvecklade app för medborgarforskning
MyGävle är en forskningsapp från FPX och Högskolan i Gävle. Den är en viktig del i forskningsprojektet BIG som undersöker individuell, social och ekologisk hälsa. Med appen kan användare registrera bra och dåliga upplevelser i Gävle och forskarna kan se hur platser i Gävle relaterar till deltagarnas hälsa och välbefinnande.

FPX blir partner i internationella NATURA-nätverket genom BIG-projektet
Genom BIG-projektet är Future Position X nu en del av Natura-nätverket som officiell partner.Projektet Nature-based Solutions for Urban Resilience in the Anthropocene (NATURA) kopplar samman nätverk i Afrika, Asien, Stillahavsområdet, Europa, Nord- och Latinamerika i...

Ny överraskande rapport: Städerna i Danmark både tätare och grönare
Forskare från Högskolan i Gävle visar att städerna i Danmark blivit både tätare och grönare de senaste 20 åren. Förtätning och mer grönska i städer har tidigare ofta setts som motsatsförhållanden, så resultaten från den stora undersökningen de genomfört i Danmark...

Trädkartan växer fram
En av de centrala delarna av BIG-projektet är Trädkartan. Den kommer att hjälpa projektet att identifiera fördelarna med träd, till exempel hur träd kan påverka individens hälsa eller öka attraktionskraften för ett visst område. Trädkartan kan också visa oss hur träd...

Garmin fitness hjälper oss att förstå hälsa och välbefinnande i städer
BIG-projektet har inlett ett samarbete med Fitnessarmbandstillverkaren Garmin. För att samla in hälsodata kommer man att använda aktivitetsarmband från Garmin som mäter hjärtfrekvens och blodets syremättnadsnivå under natten.
Projektets planerade delresultat
2020
Första prototyperna på de olika kartorna/GIS-lagren
Publicering av nyheter på fpx.se och Urban Studio/HIG.se
2021
Experimentell karta över Gävle
Karta över ekosystemtjänster
Två vetenskapliga artiklar
Publicering av nyheter på fpx.se och Urban Studio/HIG.se
2022
Två vetenskapliga artiklar
Handbok för planerare
Publicering av populärvetenskaplig text
Publicering av nyheter på fpx.se och Urban Studio/HIG.se
Projektdeltagare
Dr Matteo Giusti, forskare inom området Sustainability Science, är projektledare. Han har tidigare erfarenhet av att formge och driva PPGIS-studier och han är expert inom hur man bedömer och främjar hållbara relationer mellan människa och natur. Han kombinerar miljöpsykologi, rumslig design och hållbarhetsvetenskap för att studera och utveckla hållbara regenerativa civilisationer. Epost: matteo.giusti@hig.se
Anders Brandt, docent i geospatial informationsvetenskap med expertis inom naturgeografi, GIS och spatiala multikriterieanalyser. Epost: sab@hig.se
Nancy Joy Lim har en doktorsexamen i Geospatial informationsvetenskap. Hon har teknisk kompetens inom modellering, GIS analys och geovisualisering. Epost: naylim@hig.se
Karl Samuelsson, fil.lic, specialiserar sig på att använda GIS, PPGIS och rumsliga statistka modeller för att utforska samband mellan den fysiska och sociala miljön i städer och människors upplevelser och välbefinnande. Epost: karl.samuelsson@hig.se
Andrew Mercer, PhD i fysisk geografi.
Stephan Barthel, Assisting Professor, kommer att leda doktorander och agera mentor för projektgruppen. Epost: stephan.barthel@hig.se
Gloria Macassa är läkare och professor i folkhälsa och epidemiologi. I projektet bidrar hon med sin expertis kring samverkan sociala och miljömässiga hållbarhet, hälsa och välbefinnande sett ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. E-post: gloria.macassa@hig.se