Hon är kapten för Sveriges digitala utveckling
FPX fick en pratstund med Anna Eriksson, generaldirektör på Myndigheten för digital förvaltning, DIGG. Hon berättade bland annat om varför Sverige ligger så långt efter andra OECD-länder i digitaliseringsfrågan, och var någonstans man hittar datan man inte visste att man letade efter.
Sveriges yngsta myndighet heter DIGG och har i uppdrag att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Vi träffade generaldirektör Anna Eriksson för att fråga vad det egentligen innebär i praktiken.
Varför behövs en myndighet som DIGG?
– Sverige har länge setts som en framstående nation vad gäller att ta tillvara möjligheterna som digitaliseringen ger. Samtidigt saknar vi vissa delar. Flera rapporter och utredningar har kommit fram till att styrningen av den digitala förvaltningen är komplex och att den har varit allt för splittrad. DIGG tar därför ett samlat ansvar för frågorna, och på så sätt skapas en tydligare styrning mot de mål som regeringen har satt upp. Vi ser att det finns både förmåga och behov av att öka takten i digitaliseringen av offentlig sektor för att kunna leverera morgondagens offentliga service på ett sätt som privatpersoner och företag förväntar sig.
Vilka viktiga aspekter ser ni när det gäller digitaliseringen?
– När vi pratar digitalisering så handlar det i grunden om data, och därför är kvaliteten på data en viktig aspekt. Det är ofta först när man börjar kombinera data som man börjar inse att kvaliteten brister på olika sätt. Idag tror jag att vi har alldeles för dålig koll på vilken kvalitet vi har på data. Frågan om säkerhet och integritet är också oerhört viktiga. Det måste framför allt finnas en tillit till det digitala för att digitaliseringen ska fungera. Man måste uppleva att det är säkert, att det är tillgängligt, och att de integritetsregler som finns följs. Där handlar det om att öka den digitala mognaden i samhället ur flera aspekter.
Vilket ansvar har ni där?
– DIGG har inte något direkt ansvar för den digitala mottagningen hos landets medborgare, men det är en enormt viktig förutsättning för oss. Om vi ska kunna digitalisera den offentliga förvaltningen för att göra det enklare så måste tilliten och mognaden finnas i samhället. Vi för dialoger på olika sätt i de här frågorna med många aktörer, bland annat Datainspektionen som har en väldigt stor roll att spela i detta.
Hur ser ni på utveckling och användning av Öppna Data?
– Vi har ett tydligt uttalat uppdrag att främja den offentliga förvaltningsförmågan, så att tillgängliggöra data och även förstås använda den på olika sätt är oerhört viktigt för oss. Vi menar att så mycket data som möjligt ska vara öppen och tillgänglig utan andra begränsningar eller att det ska kosta pengar. Sedan finns det förstås en del undantag.
Ny dataportal för alla
DIGG håller just nu på att färdigställa webbplatsen Dataportalen.se. Här kan man hitta dataset över allt från samtliga offentliga cykelpumpar i Södertälje kommun, eller sysselsatta inom jordbruk och fiske uppdelat efter region, kategori och kön från 1937, till insamlat hushållsavfall per invånarantal i Umeå kommun under 2019. Anna Eriksson menar att DIGG har en viktig uppgift när det gäller att öka mängden data.
– All data som ligger i portalen behöver inte heller vara öppen. Det är bättre att tillgången finns där även om den inte är öppen, än att den inte finns där alls. Vi har ett regeringsuppdrag som sträcker sig hela det här året där vi specifikt tittar på hur vi kan främja offentliga aktörers möjligheter att tillgängliggöra öppna data och hur man kan använda datadriven innovation kopplat till AI på olika sätt.
DIGG har tagit fram en handlingsplan som lämnades till regeringen i mars där man föreslår ett antal aktiviteter som behöver göras. – Vi ska bland annat inrätta ett insatsteam som kan hjälpa de myndigheter som vill tillgängliggöra sin data på olika sätt. Inför vårt hackathon Hack the Crisis hade vi bland annat kontakt med Folkhälsomyndigheten och kunde hjälpa dem att tillgängliggöra sin data så att den kunde användas.
Detta att man på myndigheter inte har kapacitet att tillgängliggöra information rent tekniskt och resursmässigt, är det ett stort problem?
– Absolut. Det finns enorma mängder data som skulle kunna vara öppen direkt och det är precis av de anledningarna som du nämner.
I OECD:s rapport OURdata Index för 2019 [länk till: http://www.oecd.org/gov/digital-government/ourdata-index-policy-paper-2020.pdf] ligger Sverige näst sist när det gäller hur bra man är på öppna data. Vi är långt efter Korea, Frankrike, Irland och Japan som leder ligan. Vad beror det på, menar ni?
– Det kan synas märkligt, för vi har ju alltid sett oss som väldigt öppna i Sverige. Många menar att en förklaring till vår jumboposition är just det. Våra offentlighetsprinciper innebär att om hör av sig till myndigheterna med en fråga så ska informationen lämnas ut enligt lag. Detta kan vara en anledning till att vi tidigare inte har lagt så mycket kraft och tid på att skapa system som proaktivt gör informationen tillgänglig. Det vill säga: informationen finns, men den går inte att få tag på direkt genom till exempel en dataportal. Det är något vi måste ta tag i. Vi tittar också just nu på vad är det som ska klassas som öppen data, vad har vi för data och hur kan vi tillgängliggöra den.
Ska allt som klassas som öppna data vara gratis enligt er?
– Öppna data är ju per definition gratis så som vi har definierat det på Dataportalen. Men data behöver ju inte vara gratis i alla lägen och det beror ju delvis på vilken typ det gäller. Lantmäteriets data till exempel är ju inte i sin helhet öppen utan en del får man ju betala för.
I DIGGs regeringsuppdrag ingår också att främja offentlig förvaltnings förmåga att använda AI. Hur ser ni på det?
– I rapporten tittade vi på hur ser läget ut idag, hur långt man har kommit och vilka problem upplever som offentlig aktör i att använda AI, och därefter har vi föreslagit ett antal olika aktiviteter. Som det ser ut nu så arbetar man relativt avskärmat inom respektive myndighet och kommun med AI-frågor. Det skapar ju definitivt lärande på varje ställe, men det är inte så effektivt utifrån att alla måste börja från grunden. Ett viktigt förslag i vår rapport var därför att inordna ett nationellt kompetenscenter kring AI varifrån man kan allokera resurser. Det är väldigt viktigt att komma igång med AI, och då skulle ett kompetenscenter kunna underlätta.
Finns det någon myndighet som kommit extra långt i utvecklingen av AI-baserade tjänster?
– Det ser lite olika ut. I rapporten lyfter vi fram Försäkringskassan som har kommit väldigt långt ur det tekniska perspektivet när det gäller att få en arkitektur på plats. Även Skatteverket och Lantmäteriet till exempel har gjort en hel del tester och implementeringar av chatbots och liknande. Men det är egentligen ingen som har kommit så långt att de verkligen är i produktion och får ut den fulla nyttan av AI-lösningarna.
Hur ser ni på samverkan mellan kommun och myndigheter i framtiden?
– Infrastrukturen för data utvecklas över tid på samma sätt som alla infrastruktursystem gjort. Ta till exempel järnvägen: Från början bestod den av lokala järnvägssystem som ofta hade olika spårbredd. I Gävle fanns det till exempel en station norr om ån som gick till Dalarna och en söder om ån som gick till Uppsala. Det var först när man sömlöst knöt ihop de olika järnvägssystemen som man verkligen fick den fulla nyttoeffekten av en svensk järnväg.
När det gäller datautbytet består det på samma sätt av separata öar, dels inom organisationer men också inom olika sektorer. Det viktiga är att koppla ihop dessa. För att få detta att ske krävs god samverkan bra samtal och dialog och arbeta med främjande och ökad mognad.
Tror du att ni kommer utöka samarbeten mellan er och andra organisationer än myndigheter framåt?
– Absolut, det tror vi definitivt. Det är ju inte vi på DIGG som ska göra allt, vårt uppdrag är att få saker att hända för att få få ut den fulla nyttan utav det. Där blir de digitala innovationshubbarna som Future Position X till exempel oerhört viktiga. Vi för redan dialoger med flera av dem.
Hur ser det ut framåt för er?
– Nyligen fick vi med kort varsel anordna hackathonet Hack the Crisis som hölls digitalt på grund av smittrisken med det nya coronaviruset. Det var väldigt intressant att se hur många som ville vara med. Just nu arbetar vi praktiskt med att få de uppkomna idéerna och resultaten att bli verklighet. Det är ofta där det stora arbetet ligger när man jobbar med innovationstävlingar. I övrigt fokuserar vi mycket på samverkan, dialoger och träffar.
Ett konkret område i närtid är EU-direktivet kring Single Digital Gateway, där vi är nationell samordnare. Genom en gemensam digital ingång ska man kunna nå alla länders olika offentliga tjänster och system, något som underlättar när man till exempel ska arbeta eller starta företag i ett annat EU-land. Vi håller i samarbetet kring arkitektur och viktiga frågor som juridik och anpassningar. Men precis som allt annat kan vi inte ensamma bygga den infrastrukturen, utan alla måste hjälpas åt.
Fakta Anna Eriksson
Titel: Generaldirektör på DIGG, Myndigheten för digital förvaltning
Ålder: 55 år
Tidigare tjänster i urval: Utvecklingsdirektör Lantmäteriet, Chef Insamlingsenheten division Geodata Lantmäteriet, Driftchef ICA IT, Teknisk chef e2Home
Gör helst på fritiden: Skidåkning på vintern och segling på sommaren
Favoritapp: Swish